Frukt & Grönt


Ananas ser ut som en stor kotte. Den består av många bär som vuxit ihop till en större frukt. Ananas växer i varma länder.
Skalet är hårt och taggigt. Det äter man inte. Under skalet finns ett saftigt, gult fruktkött som smakar sött och lite syrligt.

En mogen ananas doftar sött och känns lite mjuk.

Så här skär man upp ananas:
Skär av bladen. Dela först frukten mitt itu på längden, sedan i fyra eller flera klyftor. Skär bort det hårda i mitten från varje klyfta. Skär fruktköttet från skalet. Dela fruktköttet i bitar.

Ananas smakar gott ihop med andra frukter i en sallad. Den passar till kyckling, kassler och skinka, på varma smörgåsar, pizza eller i wokad mat.
Ananas är god att grilla i skivor eller på spett.

Apelsin

Apelsiner växer på träd i varma länder. Varje träd ger ungefär 1000 frukter på ett år.
Frukterna är saftiga. De innehåller massor av C-vitamin. Det behöver kroppen varje dag. Människor, rådjur, marsvin och några fåglar kan inte själva bilda C-vitamin.
Passa på och ät gärna en apelsin om dagen. Pressa dem till juice eller ät dem i fruktsallad.

På vintern finns det många olika sorters apelsiner att köpa. Då kommer de från länderna kring Medelhavet. På sommaren är apelsinerna från Amerika och Afrika.

Apelsiner tillhör gruppen citrusfrukter. Clementin och satsumas är små populära sorter. Även citronen är en citrusfrukt.

Aprikos

Redan för 3000 år sedan odlade man aprikoser i Kina. Idag köper vi färska aprikoser på sommaren. De kommer från länderna kring Medelhavet och Amerika.

Frukten liknar en liten persika och har sammetslent skal. I mitten finns en oval kärna. Aprikoser är saftiga och smakar lite söt-syrligt.

Ät aprikoserna som de är eller mixa dem till glassås.

Aubergine

Aubergine är en grönsaksfrukt. Den kallas också äggplanta. Aubergine är släkt med potatis och tomat. Den finns i olika färger och former. Vanligast är den avlånga med mörkviolett, nästan svart skal.

Fruktköttet är vitt och poröst. Smaken är mild.

Aubergine äts alltid tillagad, stekt eller i gratänger och grytor.

Banan

Bananen växer i varma länder. Bananplantan kan bli upp till 10 m hög. Den är inte en palm eller en buske utan en ört.

Bananerna sitter samlade i ”händer” på en tjock gren. Den kallas bananstock. Till en början växer bananerna nedåt. Sedan vänder de spetsen mot solen och får en böjd form. Bananerna skördas omogna, när de är gröna. Frakten går i specialfartyg. Där ligger bananerna i särskilda mognadsrum som håller rätt temperatur. Innan bananerna når affären får de mogna ca 1 vecka på speciella anläggningar.

Låt bananer ligga i rumstemperatur. I kylskåp blir de förstörda.

Banan passar till frukost med fil, yoghurt eller gröt.
Banan gör så att du känner dig mätt. Den är bra att ta med vid sportträning och som utflyktsmat i egen förpackning.
Som mellanmål passar banan t ex i mjölkdrink eller nyponsoppa.
Stekt eller grillad banan är gott till glass.

Carambola

Carambola kallas också stjärnfrukt. Den växer på träd i varma länder. Frukten blir ungefär 1 dm lång och har upphöjda längsgående åsar. Om man skär carambolan på tvären får man skivor som liknar stjärnor.

Frukten är saftig. Den har grön-gul färg och kanterna är ibland bruna. Skalet är tunt och blankt. Smaken är friskt syrlig.

Carambola kan ätas som annan färsk frukt, med skalet på.
Skär den gärna i skivor till fruktsallad. Carambola är vacker i saftbål och på tårtor.

Citron

Citronen är släkt med apelsinen. De räknas båda till gruppen citrusfrukter. Alla citrusfrukter innehåller mycket C-vitamin.

Redan för 2500 år sedan odlades citroner i Kina. Vi köper citroner från länderna kring Medelhavet och från Amerika. De växer på träd, som blommar året om. Citroner kan därför skördas flera gånger per år.

Citronen är ljusgul och saftig. Fruktköttet sitter samlat i klyftor. Smaken är mycket sur. Därför äter man inte frukten som den är.

Rivet citronskal och pressad saft används ofta i matlagning och bakning.
En citronklyfta är gott att pressa på maträtter med fisk och kött.
Pressad citron blir en frisk och god dryck, om den blandas med kallt vatten.

Clementin

Clementiner upptäcktes i början av 1900-talet i en trädgård i Afrika. De är en korsning mellan två citrusfrukter, mandarin och pomerans.

Clementiner är mindre än apelsiner och något tillplattade. Skalet är orange-rött. Smaken är söt. De är lätta att skala och saknar kärnor.

Vi importerar clementiner från Marocko i Afrika och Spanien från november fram till mars.

Fikon

Fikon är en av de första frukterna som människan odlat.

Färska fikon importeras under hösten från länderna kring Medelhavet.

Frukten liknar en droppe. Skalet är mjukt, färgen gul-grönt eller blå-grått. Fruktköttet är rödaktigt, fullt med små kärnor, som man äter.

Färska fikon är mycket saftiga. Smaken är frisk och lite syrlig. Man kan äta även skalet. Dela dem på mitten eller i klyftor. Fikon är gott till efterrätt, glass, ost eller kallt kött.

Granatäpple

Granatäpplet har odlats sedan mycket länge. Det växer i varma länder runt Medelhavet.

Frukten är rund med en liten utväxt i ena ändan. Den ser ut som en kungakrona. Skalet är röd-brunt och hårt. Det äter man inte.

Inne i frukten finns många små kärnor. De är sammanpressade i små rum. Runt varje kärna finns ett rött, saftigt fruktkött. Man kan äta både fruktkött och kärna. Smaken är söt och frisk.

När man äter granatäpple delar man först frukten. Peta sedan ur kärnorna med en sked. Ät kärnorna direkt eller blanda dem i fruktsallad.
Granatäppelkärnor är också vackra att lägga på tårtor.

Grapefrukt

Grapefrukt finns både blond med gult fruktkött, rosé med ljusrött och blod med mörkrött fruktkött. Smaken är frisk, syrlig och något besk. Blodgrapefrukt är lite sötare än den blonda.

Grapefrukt har odlats under lite mer än 200 år. Den lär ha uppkommit genom en korsning mellan apelsin och en annan citrusfrukt.

Vi importerar grapefrukt året om. De kommer från Amerika och länder kring Medelhavet.

Grapefrukt äts lättast med sked direkt ur en skalhalva. Skalad och skuren i bitar passar den i sallader. Pressad till juice blir den en läskande och god dryck.

Jordgubbar

Jordgubben är släkt med vilda smultron. Först på 1800-talet fick man genom korsning av två vilda jordgubbssorter fram dagens jordgubbe. Den har stora och söta bär.

I juni finns de första svenska jordgubbarna i affärerna. Resten av året importeras de från Belgien, Holland, Italien och Spanien.

Jordgubbar är känsliga bär. De måste förvaras kallt, så kort tid som möjligt.

Tag bort bladfästet och skölj av bäret strax innan det ska ätas. Jordgubbar är gott till mycket, t ex glass och i fruktsallad. Dessutom vackra att garnera tårtor och andra bakverk med, gärna doppade i smält choklad.

Kiwi

Kiwifrukten kommer från Kina. Namnet har den fått efter Nya Zeelands nationalsymbol, kiwin, som är en fågel. På Nya Zeeland började man odla kiwi. Idag importerar vi också kiwi från Italien.

Kiwifrukten är brun och stor som ett hönsägg. Skalet är lite strävhårigt. Under skalet finns ett grönt, saftigt fruktkött med många små, svarta kärnor. Allt går att äta utom skalet. Smaken är frisk, söt och något syrlig.

Frukterna växer på höga rankor. De skördas omogna för hand. Under lagring mognar frukten.

Kiwi är innehåller mycket C-vitamin.

Enklast äter man kiwi delad med en sked direkt ur skalet. Den är god i sallader med frukt och grönsaker. Skivor av kiwi är fint att garnera bakverk med.

 

Kumquat

Kumquat är världens minsta citrusfrukt. Den påminner om en valnöt i storlek. Det finns runda och ovala sorter.

Kumquat härstammar från Kina där den växer vild. Till Europa kom den på 1800-talet, först som en prydnadsväxt. Idag odlas den i länderna kring Medelhavet och Sydamerika.

Frukten går inte att skala som andra citrusfrukter. Skalet sitter fast vid de få klyftorna. Därför äter man hela frukten. Smaken är frisk och mycket syrlig. Skalet är beskt. Tillsammans ger det en god smak.

Kumquat används ofta skuren i skivor till dekoration på efterrätter och kakor, i fruktsallad eller drycker.

Äpple

Äpplet är en av de äldsta frukterna. Det användes redan på stenåldern.

Det finns en mängd olika äppelsorter. Gula, gröna och röda. Alla äpplen härstammar från vildapeln. Den har små och sura frukter.

I affären kan man hitta ca 20 olika sorter. Aroma, Ingrid Marie, Gala och Granny Smith är namnen på några. På hösten mognar de svenska äppelsorterna. Stora äppelodlingar finns framför allt i Skåne. Under hela året finns dessutom äpplen från många andra länder.
Vi äter ca 17 kg äpplen per person och år.

Äpplen är saftiga. De är söta och friska i smaken och är ett bra mellanmål. Vissa äpplen är mer syrliga. De passar i många maträtter och bakverk. Man kan även göra mos och must av äpplen.

Sharon

Sharonfrukten kommer från Israel. Den finns att köpa från oktober till in i mars.

Frukten liknar en orange-gul tomat med brunt bladfäste. Ibland finns små bruna fläckar på skalet och i fruktköttet. Det är ett tecken på att frukten är mogen. Smaken är mycket söt. Man äter även skalet.

Sharon är god i fruktsallad, till ost, skinka och kyckling.

Päron

Päronodlingar har funnits sedan länge. Under Medeltiden fanns odlingar även i Sverige. Idag odlas ca 12 sorter, främst i Skåne.
De olika päronsorterna skiljer sig åt i färg, form, storlek och smak.

Päronen skördas omogna för hand. Sedan får de mogna fram under lagring. Svenska päron finns på hösten. Resten av året importeras olika sorter från bl a Sydeuropa, USA och Sydamerika.

När man köper päron är de ofta hårda. Om de får ligga i rumstemperatur så mognar de på några dagar. Päronen blir då mjuka, saftiga och söta.

Päron är goda som mellanmål eller i efterrätter. De passar bra ihop med ost.

Plommon

Plommon kommer ursprungligen från Västra Asien.

Det finns över 2000 sorter. De varierar i färg, form, storlek och smak.
I mitten finns en hård kärna.

Plommon odlas i hela världen men mest i Europa. En stor del av plommonskörden torkas. De kallas då för katrinplommon. Färska svenska plommon finns från augusti till oktober.

Ett moget plommon har ett mjukt och saftigt fruktkött. Smaken är friskt syrlig och söt.

Plommon är goda att äta som de är. De används också i pajer och bakverk samt till sylt.

Lime

Lime är en släkting till citronen. Limefrukten är oftast rund och lite mindre. Skalet är grönt och blankt. Fruktköttet är också grönt. Smaken är något mildare än hos citronen.

Lime kommer ursprungligen från Sydostasien. Idag odlas den främst i Syd- och Mellanamerika, USA och delar i Asien. Vi importerar lime hela året.

Lime används på samma sätt som citronen. Både den pressade saften och det rivna skalet. Den är fin till dekoration. Skivad lime passar i dryck, i klyftor till fisk och kött.

#Körsbär/Bigarrå

Körsbär har odlats i mer än 4000 år. Körsbärsträd växer också vilt. Ofta är de bären inte lika saftiga som de odlade. Idag odlas körsbär i flera länder i Europa. I Sverige odlas bara en liten mängd.

Körsbär är röda, gula eller svarta. I mitten finns en stor kärna.
Man skiljer på söta och sura körsbär. De söta bären är goda att äta som de är. Bigarrå hör till denna sort. Av de sura körsbären gör man sylt eller saft.

Under försommaren importeras körsbär från bl a Turkiet, USA och Sydafrika. På sommaren finns även svenska bär.

Mango

Mango kommer ursprungligen från Indien. Där odlades mango redan för 4000 år sedan.
Mango växer på höga träd. Det finns flera olika sorter. De vi importerar kommer bl a från Afrika.

Mango har ofta en oval form. Färgen kan skifta i grönt, gult eller rött. Skalet är segt, så det äter man inte. Mitt i frukten finns en platt, vit kärna. Den är sammanvuxen med fruktköttet, därför måste den skäras loss.

Fruktköttet är gult, mjukt och saftigt när frukten är mogen. Den känns då lite mjuk, om man försiktigt trycker på den. Smaken är söt och syrlig. Den påminner om en blandning av persika, päron och apelsin.

Mango har stor betydelse som livsmedel för många människor. Den är mycket vitaminrik.

Mango är god till glass och i fruktsallad. Den passar även ihop med rökt skinka och grillad kyckling.

Skär upp frukten så här: Skär frukten i längdriktningen på båda sidor om kärnan, som sitter i mitten. Skär loss fruktköttet från kärnan. Sedan kan man äta direkt ur skalhalvorna med sked eller skära loss fruktköttet och dela i bitar.

Melon

Det finns många sorters meloner. Stora, små, runda och ovala. De vi importerar kommer ofta från länderna kring Medelhavet. Melonen är släkt med gurka.

Honungsmelonen är gul eller grön med gult fruktkött.
Vattenmelonen är grön eller grön- och vitspräcklig med rött fruktkött.
Det finns också vattenmeloner med gult fruktkött.
Cantaloupe, Nätmelon, Ogen och Galia är namn på andra sorter.

Alla meloner har skal och de flesta kärnor, som man inte äter. De är mer eller mindre söta i smaken och mycket saftiga. Meloner innehåller mycket vatten.

Meloner är godast kalla. De är riktiga törstsläckare. Melon passar bra i fruktsallader, ihop med ost och rökt skinka.

Persika och nektarin

Persikan är släkt med plommon, aprikos och mandel. Den kommer ursprungligen från Persien (idag Iran) eller Kina. I Kina har den odlats i över 4000 år.

Persikor växer på träd. Frukterna blir stora som äpplen. Färgen är gulröd eller rödvit. Skalet är ludet och kan ätas. Fruktköttet är mycket saftigt och har en frisk, söt smak. Mitt i frukten finns en stor kärna.

Nektariner är persikor med blankt och slätt skal.

Persikor och nektariner är bra mellanmål. De passar i fruktsallad eller att woka med andra frukter. I marmelad och bakverk används de också.

Papaya

Papayan odlas i varma länder. De kommer ursprungligen från Mexico.

Papaya växer på palmliknade träd. Frukterna liknar päron i formen. Skalet är tunt och är från början grönt. En mogen frukt har gul-orange färg på skalet och känns lite mjuk.
Under skalet finns ett saftigt, mjukt fruktkött. Smaken är söt och fyllig. Om man droppar över lite citron- eller apelsinsaft, så framträder smaken bättre. Mitt i frukten finns svarta kärnor. De äts inte.

Papaya är rik på C-vitamin.

Papaya äts som melon. Dela frukten, tag bort kärnorna. Den är god ihop med andra frukter, men passar också till kall skinka och kalkon.

Passionsfrukt

Passionsfrukten är ett bär med tjockt skal. Den kommer ursprungligen från Sydamerika och är en klängväxt som växer i varma länder.

Det finns flera olika sorters passionsfrukt. Vanligast är den brun-violetta. Den liknar en ping pong boll, fast med skrumpet skal. Mindre vanlig hos oss är den gula. Den är lite större.

Innanför det ganska hårda skalet finns en mängd små frön. Runt fröna finns ett saftigt, geléartat fruktkött. Man äter allt innanför skalet. Dela frukten på mitten. Ät direkt med en sked ur skalhalvan. Smaken är friskt syrlig. Den påminner om apelsin.

Passionsfrukt är god i fruktsallad, på tårtor och andra bakverk och till glass.

Physalis

Physalis är en klängväxt som är släkt med potatis. Den kommer ursprungligen från Peru.

Physalis är ett litet orange bär. Skalet är blankt. Runt bäret finns ett pappersliknande hölje. Det viker man bort.

Hela bäret är mjukt och saftigt. Smaken frisk, söt och syrlig. Den påminner om krusbär.

Physalis är vacker som dekoration på efterrätter och passar att blanda i fruktsallad. Den är också god att dippa i smält blockchoklad.

Satsumas

Satsumas är en liten lättskalad citrusfrukt. Skalet är orange, ofta med gröna skiftningar.

Satsumas har sitt ursprung i Japan. Den kommer från ett område som heter Satsuma.

Frukterna skördas mogna. Vi importerar från bl a Spanien. Redan i mitten av oktober brukar satsumas dyka upp i affärerna.

Satsumas är saftiga och kärnfria. Smaken är mild och söt-syrlig.

Som alla citrusfrukter är satsumas god att äta naturell. Den är ett friskt inslag i fruktsallader.

Vindruvor

Vindruvor har odlats sedan mycket länge. Den är en av världens mest odlade frukter.

Druvorna växer i klasar. Det finns olika sorter. En del kan vara gröna, andra är blå. Det finns också röda druvor. Somliga sorter har kärnor, andra är kärnfria. Smaken är frisk och söt.

En stor del av druvorna används till att göra vin. Russin är torkade vindruvor. Endast 10 % av druvorna äts färska.

Druvor är goda att äta direkt från klasen. De passar i sallader och till dekoration på tårtor.

Tomater

Tomaten är släkt med potatis och paprika. Den kom från Sydamerika till Europa. Här blev den populär först i början av 1900-talet.

Det finns många olika sorter: stora bifftomater, vanliga tomater, små körsbärstomater och avlånga plommontomater är några.

Färgen är röd, gul eller orange. Tomater smakar friskt och lite syrligt. Körsbärstomaterna är lite sötare än andra tomater.

Tomater odlas i hela världen. Från april till oktober finns svenska att köpa. Ibland kan man köpa tomater som sitter kvar på sin kvist.

Tomater ska inte förvaras kallt. De smakar bäst om de får ligga framme i rumstemperatur.

Tomater är goda som de är eller i olika sallader. De används ofta i grytor och pastasåser. Tomater kan också grillas.

Örtkryddor

Färska örtkryddor köper man ofta i små krukor.
Persilja och dill har funnits länge. Basilika, dragon, citronmeliss, timjan och rosmarin är lite nyare.

Örtkryddor odlades förr av munkarna i klosterträdgårdarna. Örterna användes i matlagningen och som medicin.

Alla örtkryddor doftar mycket. Gnugga bladen mellan fingrarna så känns örtens arom. Smaken är finare än hos torkade örtkryddor. Den varierar från mild till starkt kryddig. Därför passar inte alla örtkryddor till alla maträtter.

Vissa kryddor är mera känsliga för värme än andra. Basilika och mejram tål t ex inte att kokas för länge. Då försvinner smaken. Timjan och rosmarin tål däremot värme bra.

I recept ingår ibland torkade örtkryddor. När man använder färska örtkryddor får man ta lite mer. Ungefär tre gånger mer behövs.

Örtkryddor är mycket vackra att garnera maten med.

Champinjoner

Champinjonen är den vanligaste matsvampen. Den odlas i hela världen och kan köpas året runt. Det finns vita och bruna champinjoner.

Champinjoner finns vild i skog och mark. På 1700-talet började man i Frankrike att odla den.

Smaken är mild. Man kan äta både hatt och fot. Ofta räcker det att borsta ren svampen. Champinjoner är goda att smörsteka eller blanda i sås, gryta och soppa.

Bäst förvarar man svamp i en papperspåse i kylskåp.

Avokado

Avokado växer på höga träd i varma länder. De skördas omogna. Då är de hårda. Färgen är grön – mörkgrön. Vissa sorter har lite knottrigt skal, andra är släta.

Avokado innehåller många nyttiga ämnen som vi behöver. Den innehåller också mest fett av alla grönsaker. Man blir inte tjock av att äta avokado.

En mogen avokado ger efter för ett lätt tryck på skalet. Fruktköttet är gult, mjukt och krämigt. Smaken är mild med en lätt nötsmak.

En avokado som är alltför hård kan mogna i rumstemperatur. Det tar några dagar.

Avokado delas på längden och kärnan tas bort. Fruktköttet mörknar lätt. Det kan man förhindra genom att droppa över lite citronsaft.

Ibland kan avokado vara alldeles bruna i fruktköttet. Det beror på att de förvarats för kallt.

Ät avokadon direkt ur skalhalvan med lite salt och peppar. Man kan skära den i bitar och blanda i sallader eller mosa den till sås, t ex guacamole.

Sallat

Sallat kan se ut på olika sätt. De flesta har gröna blad. Det finns också sorter som skiftar i rött, vitt och brunt. En del har bladen hårt knutna, andra är mera öppna i bladverket.

Sallat kan indelas i grupper. De som är milda i smaken, de som är kryddiga och de med lite bitter smak.

Milda sorter är isbergssallat, huvudsallat och romansallat.
Rucola heter en sort med kryddig smak. Bitter smak har friséesallat och rossisallat. Frisée ser rufsig ut med sina gröna flikiga blad. Rossisallat är hårt knuten med rödvita blad.

Blanda olika sorter. Då blir salladen smakrik och vacker.
Man säger sallat när man talar om sorterna och man blandar en sallad.

Chili

Chili eller chilipeppar är världens mest använda krydda. Den kommer ursprungligen från Sydamerika. Idag odlas chili i nästan hela världen där det är varmt. I Sverige odlas bara en liten mängd, främst i växthus.

Chili växer på buskar. Frukterna är normalt spetsformade, men andra former finns. Först blir de gröna. Då är de inte mogna, men används ändå. Sedan blir de gula, röda eller gulröda.

I chili finns ett mycket starkt ämne, som heter capsaicin. Det finns främst i frön och fröfästen inuti frukten. Dessa tar man bort som på en paprika.

De mindre sorterna är ofta starkare än de större. Huden kan lätt bli irriterad när man skär i chili. Tvätta händerna efteråt och gnid inte i ögonen.

Av chili gör man bl a starka såser. Tabascosås är en mycket stark chilisås. Chili kan användas i all matlagning, även i matbröd.

Blomkål

Blomkål kommer från Mindre Asien. Där har den odlats sedan mycket länge. Idag odlas blomkål i hela världen.

Det är blomman man äter. Den ska vara vit eller gul-vit utan bruna fläckar. Den ska kännas fast.

Blomkål kan ätas rå eller tillagad. Bryt loss små buketter och dippa t ex i en sås. Blomkål kan också ätas kokt, gratinerad, wokad, i soppa eller gryta.

Broccoli

Broccoli var från början en vild kålsort. Den växte i länderna runt Medelhavet. I Italien har den odlats länge och mycket.

Broccoli är mycket nyttig. Den är rik på C-vitamin och karoten. Karoten omvandlas i kroppen till A-vitamin. I broccoli finns också gott om kalium och kalcium som kroppen behöver.

Man äter blomställningen och en bit av stjälken. Den är lätt att dela i buketter. Broccoli har en mild kålsmak. Den kan ätas rå, men tillagas ofta, t ex kokt, gratinerad, i paj, soppa eller gryta.

Brysselkål

Brysselkål är en ganska ny kålsort. Den lär ha uppkommit på 1500-talet i Belgien.

Brysselkål är små gröna kålhuvuden. De växer tätt på en kraftig stam.
Varje kålhuvud blir ca 3 cm i diameter. Bladen är hårt knutna, som på vitkål.

Smaken är ganska kraftig. Rå strimlad brysselkål passar bra i sallad. Vanligast serveras den kokt.

Fänkål

Fänkål består av vita tjocka blad. De sitter tätt ihop som på en lök. På stjälkarna upptill finns blast som liknar dill.

Fänkål smakar kryddigt och lite sött. Smaken påminner om lakrits. För länge sedan odlades fänkål som kryddväxt. Idag används fänkål även som grönsak.

”Bladknölen” är saftig och krispig. Den kan ätas rå t ex ihop med ost eller till dip. Fänkål kokas ofta i halvor eller gratineras i ugn. Den är särskilt god i fisksoppa.

Gurka

Gurka har odlats i minst 3000 år. Ursprungligen kommer gurkplantan från Indien. Där växer den vild. I Sverige blev den vanlig först på 1900-talet.

Gurkan är vår vattenrikaste grönsak. Den har mild smak.

Det finns olika sorters gurka. Den gröna långa heter slanggurka. Svensk slanggurka finns nästan hela året. Bara en mindre mängd importeras på vintern.
Gurka äts naturell, i sallader eller på smörgås.

Druvgurkor är små gurkor. De används till att göra t ex ättiksgurka och saltgurka. Smågurkorna säljs på hösten.

Haricots verts

Bönor kommer ursprungligen från Mellanamerika. I Mexico har man gjort mycket gamla fynd av bönor.

Det finns olika sorter. Brytböna, vaxböna och skärböna heter några. De kallas gemensamt för baljväxter. Bönorna har en lång balja. Den är 10-15 cm lång. Färgen är grön eller gul. Inuti baljan ligger frön. Man äter allting.

Haricots verts är en grön brytböna som är extra tunn. Den skördas tidigt innan fröna blivit för stora. Namnet haricots verts är franska och betyder gröna bönor.

Bönor kokas och används i soppor, sallader och grytor.

Ingefära

Ingefära är en växt och det man använder finns i de knöliga rotstammarna. Ingefära används mest som krydda. Färsk eller torkad och mald till pulver.

Ingefära lär ha odlats i många tusen år i Kina och Indien. Där används ingefära i många maträtter.

Rotstammarna har mycket oregelbunden form. De är ljusbruna utanpå. Man bryter av en liten bit. Skär eller skalar av det yttre. Under skalet är köttet svagt gul-grönt. Det doftar starkt. Skiva, finhacka, riv eller pressa ingefäran. Den färska ingefäran har en skarp, frisk smak. Använd den med försiktighet. Ingefära passar i wokade maträtter, efterrätter och är god i bakverk.

Kronärtskocka

Kronärtskockan är en tistel som kan bli upp till 2 m hög. Den odlas i varma länder bl a runt Medelhavet.

Det är de outslagna blommorna man äter. De ska vara stora, tunga och täta.

Man bryter loss skaftet mot en bordskant. På det sättet följer många hårda fibrer med. Därefter kokar man kronärtskockan i vatten ca 40 minuter. När man äter kronärtskocka drar man loss bladen ett i taget utifrån och in mot mitten. På varje blad äter man den tjocka nedre delen. Den drar man av mot tänderna. Till slut är det bara lite borst kvar. Det skrapar man bort. Under borsten är den köttiga blombottnen, som man äter. Citronsmör eller vinägrettsås passar att äta till.

Kålrabbi

Kålrabbi är en ganska ung kålsort. Den uppstod på 1500-talet i Europa. I Sverige är den fortfarande ganska ovanlig.

Själva knölen är ljusgrön. Under skalet är den vit. Ofta finns det blad kvar på knölen. Ibland syns bara märken efter bladfästen.

Kålrabbi bör skalas innan den skivas eller strimlas. Smaken är mild och påminner om kål. Den är krispig och saftig. Kålrabbi är god rå i sallader eller till dipsås. Den passar även att koka, gratinera, i soppa eller gryta.

 

 

Vill du veta mer gå in på min referens sida www.fruktogront.se !